Studiens syfte a?r att underso?ka ett antal gymnasiela?rares upplevelser och attityder till planeringsarbetet som ett fenomen i a?mnet historia. Studien har tre fra?gesta?llningar. Den teoretiska ansatsen belyser planeringsarbetet sett utifra?n gymnasiela?rarnas proffession, didaktiska aspekter och utbildningstraditioner.

Vår produktion består av en speltidning, i både digital och tryckt form, som kretsar runt ett community av skribenter och forumiter. Målet var att skapa en oberoende tidning med fokus på åsikter och upplevelser, där majoriteten av det redaktionella materialet var skrivet av läsare. Vårt arbete gick ut på att formge, illustrera och distribuera denna tidning, men även att söka annonser, utforma en webblösning för kommunikation mellan användarna samt bedriva övrig företagsverksamhet (så som externa beställningsjobb inom media) för att ro i land projektet..

Vi lever idag i ett ma?ngkulturellt samha?lle som a?r i sta?ndig ro?rlighet, na?got som gjort att ocksa? den svenska skolan ser annorlunda ut a?n fo?r bara na?gra a?r sedan. Mitt i denna ro?rlighet sa? har ocksa? la?rarnas uppgift vidgats och satt de i en kontext som kra?ver mer, men kanske ocksa? a?ven ger mer? Denna uppsats a?r en studie om la?rarnas upplevelser om att vara en del utav en ma?ngkulturell skolkontext. Hur upplever de sin arbetsplats, hur ter sig bemo?tandet mellan la?rare och elev, och vilka konsekvenser talar de om vad ga?ller ungdomarnas integreringsprocess? .

Vår produktion består av en speltidning, i både digital och tryckt form, som kretsar runt ett community av skribenter och forumiter. Målet var att skapa en oberoende tidning med fokus på åsikter och upplevelser, där majoriteten av det redaktionella materialet var skrivet av läsare. Vårt arbete gick ut på att formge, illustrera och distribuera denna tidning, men även att söka annonser, utforma en webblösning för kommunikation mellan användarna samt bedriva övrig företagsverksamhet (så som externa beställningsjobb inom media) för att ro i land projektet..

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om och förståelsen för hur olika tidningar väljer att framställa samma händelse i text och bild. Vi har gjort en empirisk undersökning av nyhetstexter publicerade om Arbogamorden som skedde 2008. De tidningar vi valt att studera är Bärgslagsbladet/Arboga Tidning och Vestmanlands Läns Tidning på grund av sin geografiska närhet till händelsen samt Dagens Nyheter och Aftonbladet på grund av sin rikstäckning.Vi har med hjälp av en massmedieretorisk analysmodell gjort en kvalitativ innehålls analys som har legat till grund för vårt resultat. Det vi under arbetets gång har kommit fram till är att skillnaderna är stora och många. Aftonbladet har stått för en mer sensationsinriktad journalistik och har, har enligt vår bedömning av det undersökta materialet, ofta befunnit sig i gränslandet för hur denna typ av arbete bör utföras för att inte bryta mot befintliga pressetiska regler.

Titel Från tidning till medieföretag ? en studie av Norrköpings Tidningarsflerkanalspublicering.Författare Anders Petersson och Sara WillermarkKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid JMG,Institutionen för journalistik och masskommunikation, vid Göteborgsuniversitet.Termin Vårterminen 2009Syfte Att studera Norrköpings Tidningars flerkanalspubliceringMetod Kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys.Material Tidning, webb och tv.HuvudresultatVårt resultat visar att de flesta nyheter som sänds via tv-kanalen 24NT även gårvidare till tidningen och webben. Det är endast cirka 10 % som resulterar ienbart tv-nyheter. Generellt är nyhetsinnehållet mycket likt genom tv, tidningoch webb, men med vissa undantag..

Under a?ren pa? la?rarutbildningen har vi via personliga iakttagelser kunnat sko?nja en diskrepans mellan vad la?rare anser sig sa?nda ut fo?r feedback och hur de beskriver sin feedback. Luke och Sinclair (1991) menar att det a?r la?rarens beteende som a?r den starkaste faktorn till hur elever uppfattar Idrott och ha?lsa i skolan. I relation till det som Hattie och Timperley (2007) samt Stensmo (2008) skriver om hur felaktig feedback kan ge omva?nd effekt riskerar feedback att motarbeta Skolverkets (2011) ambition att fra?mja varje elevs utveckling.

Syftet med denna uppsats är att, genom Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, undersöka hur debatten om kristna konfessionella friskolor ser ut i de kristna tidsskrifterna Kyrkans Tidning och Dagen. Diskursanalysens resultat analyseras utifrån Norman Faircloughs tredimensionella modell, samt Anthony Giddens teori om det posttraditionella samhället och Bruce Lincolns religionsdefinition. Resultatet visar att debatten i tidsskrifterna övervägande präglas av en frustration över oklara direktiv från skollagen och Skolverket i fråga om konfessionella inslag i den svenska skolan..

Första veckan i maj 2005 presenterades Helsingborgs färskaste och fräschaste tidning: Inspiration Helsingborg.Bakom Inspiration Helsingborg står fyra engagerade personer, som kände att Helsingborgs vackra stad inte kom till sin rätt i det befintliga turistmaterialet..

Ett examensarbete i Arkitektur om två experimentella villor, konst, design, modernism och framtidstro. Allt samlat i en tidning. (svenska / engelska)Villorna är belägna på en skogstomt i Horndal, i södra Dalarna samt på en havstomt utanför Trelleborg vid Gislövs Läge..

Detta examensarbete handlar om hur gymnasiela?rare i svenska?mnet ta?nker och reflekterar i sina val av sko?nlitteratur i litteraturundervisningen. La?rarnas utsagor har sedan analyserats ur ett normkritiskt perspektiv da? syftet har varit att underso?ka huruvida la?rarna anva?nder litteratur fo?r att problematisera normer. Informanterna som intervjuats fo?r studien har varit sju gymnasiela?rare som undervisar i a?mnet svenska i en medelstor stad i Mellansverige.

This essay is about the Swedish working woman in the early 1930s. The empirical data consists mainly of Arbetarkvinnornas Tidning (AKT), a Swedish Communist magazine which was launched in December 1929. A qualitative discourse method has been used. Texts, articles, letters to the editor and reports about social conditions in Sweden and Soviet during the years 1929-1932 has been examined. Soviet women models and ideal types are compared with the image of the Swedish working woman.

The purpose of this work is to investigate collaboration between journalists and librarians.These two groups meet in the archives of the modern newspapers.The theoretical part deals with the functions which society has given journalism and the libraries. A comparison is made between the two groups and the author notes resemblance anddifferences.The practical part is an investigation of some journalists at Boras Tidning, a Swedish newspaper. They have answered questions about their usage of the archive which has an educatedlibrarian. As this has not been the case for more than four years, the work of the journalists haschanged in different ways. Advantages and disadvantages are presented..

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad bilderna i en tidning med yngre målgrupp förmedlar för budskap till läsaren. Den tidning som valts till undersökningen är Julia, vars målgrupp är tjejer i åldern 9?14 år.Med utgångspunkt i den övergripande frågeställningen: "Hur ser människorna ut på bilderna i Julia ? och vad förmedlar detta till läsaren?", genomförs en kvantitativ innehållsanalys utifrån 28 variabler. Totalt undersöks 1 245 bilder på människor i nio nummer av Julia från år 2000?2010.Uppsatsen utgår från teorier framförda av bland annat Jostein Gripsrud, Nina Huntemann och Michael Morgan, som avhandlar medias roll i barns skapande av identitet.Undersökningen visar att den typiska tjejen i Julia är ung, icke-blond, har europeiskt utseende, poserar, ler och tittar in i kameran.

SammanfattningDenna uppsats besta?r av en fenomenografisk intervjustudie da?r 6 la?rare i idrott och ha?lsa intervjuats. I fokus sta?r idrottsla?rarnas tolkning av den nya a?mnesplanen i idrott och ha?lsa. I bakgrunden till denna studie presenteras rapporter fra?n skolverket och skolinspektionen som visar en komplicerad och problematisk bild av la?rare i idrott och ha?lsas tolkning av styrdokument.La?rarna har i denna studie fa?tt besvara fra?gor om hur de ser pa? begreppen ?kroppslig fo?rma?ga? och ?goda ro?relsekvalite?er?.